Vad är egentligen bra med mångkulturen? Varför är det så viktigt? Denna utomordentligt angelägna fråga ställde nyligen psykologen Maj Grandmo i en artikel, som Bonnierägda Newsmill snart raderade – i strid med sin påstådda frihetsprofil. Artikeln rymmer en lång rad argument. Argument som sällan besvaras i sak. (
Läs artikeln här)
Som komplement bör man fråga sig: vad är mångkultur? Nedan söker jag besvara frågan i ett antal punkter utan anspråk på att uttömma ämnet.
• Till att börja med kan vi konstatera att mångkulturen bara tillämpas i Europa och europeiskättade (= vita, traditionellt kristna) länder. På bekostnad av den inhemska befolkningen och dess identitet. Till förmån för araber, turkar, svarta och andra, långtifrån kommande främlingar.
Turkar, mexikaner, araber, svarta, kineser, mohammedaner, indier, tibetaner, judar, marockaner, Australiens infödingar förespråkar aldrig mångkulturen för egen del, förespråkar aldrig att mångkulturen skall tillämpas på deras egen grupp eller hemland.
• Mångkulturen förutsätter europeiskt,
vitt självhat. Detta kräver i sin tur att historien skrivs om och att vita barn hjärntvättas i skolan. Hjärntvätten fortsätter sedan i medierna och underhållningsindustrin. Således fordrar mångkulturen lögn, ofrihet och rädsla för Europas folk.
• Mångkulturen utgår från det postkoloniala teoribyggets marxistiska hat mot Väst. Europeiska och europeiskättade kulturer antingen finns inte eller bör försvinna. Alla andra kulturer är däremot lovvärda och värda att bevaras. Ju mera främmande desto bättre.
• Mångkulturen leder till, uppmuntrar och blundar för rasism, hat och våld mot vita. Samtidigt tillåts den s.k. antirasismen skuldbelägga vita och endast vita. Mångkulturen känner bara till en sorts rasism, nämligen vit rasism.
Detta är desto mera anmärkningsvärt som vita troligtvis utgör de minst etnocentriska folkslag av alla. I dag är dessutom våldet mot vita i vita länder omfattande och uppenbart. Tillika enkelriktat. Men det förtigs i den officiella diskursen (t.ex. mordet i Landskrona helt nyligen).
• Detta kan synas motsägelsefullt. Och är det också. Men för mångkulturen är självmotsägelser inget problem. Mångkulturens argument är nämligen demagogiska och känsloinriktade (skuld, självhat, masochism) och mångkulturens taktik totalitär.
Mångkulturen står liksom över intellektuell hederlighet, rationella argument och fri debatt. Vita är alltid skyldiga förövare (personligt eller ”
strukturellt”); icke vita alltid oskyldiga offer. Sådan är den marxistiska, postkoloniala dogmen. Håller du inte med är du rasist. D v s ond. Och snart socialt död.
• Mångkulturen förutsätter en lika radikal som djupgående omvälvning av sina värdsamhällen. Likväl har befolkningen inte i något enda land tillfrågats innan mångkulturen infördes. Som en följd måste dessa befolkningar hållas i schack.
Intellektuell terror, lagstiftning, hjärntvätt via skola, medier och myndigheter…• Mångkulturen dödar känslan av samhörighet med samhället, känslan för bonum commune (det allmänna bästa), som i stället ersätts av tribalism.
• Därmed rubbas
själva fundamentet för den civilisation och den sorts samhällen som Europa utgör men som i
hög grad saknas i t ex Afrika och
arabiska länder. Våldet blir snart ett tilltagande problem. Vilket i dag blivit uppenbart. Värst drabbas svaga, fattiga och ensamma européer.
• Men det finns mer. När tribalism blir verklighet i mångkulturens kölvatten, återuppstår snart, i miniatyr och på europeisk mark, världens alla konflikter. Motsättningar mellan judar och araber, araber och turkar, svarta och sydostasiater, muslimer och icke-muslimer blir plötsligt europisk verklighet. Och skadar Europa och européerna.
Hur absurt det hela kan bli inser man när t ex kristna kopter eller irakier som flytt muslimernas folkmord på dem tvingas
återuppleva muslimers hot i Sverige, ett traditionellt sett kristet land av nordgermaner, ett land som för mindre än 40 år sedan var helt utan mohammedaner.
• Paradoxalt nog dödar mångkulturen även kulturerna
. Ofrånkomligen så. En kultur förutsätter nämligen odlingen under lång tid av det för en människogrupp gemensamma och utmärkande. Detta är möjligt varken på individnivå eller utan flera generationers ansträngningar. Och förutsätter dels kontinuitet och särart i det egna, dels avgränsning och ”
diskriminering” (d v s urskiljning) gentemot det för gruppen främmande.
Ingen kultur uppstår ur massinvandring och ständig blandning. Tvärtom dör befintliga kulturer under sådana omständigheter.
Halal McDonald’s och
Nike-skor är vad som blir kvar.
• Mångkulturen är storföretagsglobaliseringens bästa vän. Den landlösa råkapitalismens främsta allierade.
Storfinansdyrkande nyliberal pseudohöger och västhatande kulturradikal vänster (tänk: Palme) möts i allians mot allt sant mänskligt.
En människa
utan identitet, rötter och tradition är inte längre en person, utan en individ och konsument, d v s en atomiserad, lättmanipulerad, konsumerande enhet utan själ.
Mångkulturen berövar oss vår mänsklighet.• Mångkulturen är som sagt oupplösligt förenad med massinvandringen till Väst. Mångkulturen och dess avatar ”
antirasismen” finns rentav till enkom för att legitimera massinvandringen till Väst.
Målet syns vara utbytet av européer och europeiskättade med främmande raser och kulturer.
D.v.s. folkmord.
Folkmord på en aldrig tidigare skådad skala. Statistiken talar sitt tydliga språk.
• Mångkulturen hotar även familjen. Då mångkulturen förvägrar Europas folkslag rätten att värna det egna och som sagt de facto undergräver varje kultur, har mångkulturen del i det kulturradikala kriget mot familjen och de eviga livsprinciper som dekalogen förkroppsligar.
Ytterst sett är ett folkslag inte mycket mer än en utökad familj. Och den familj som inte byggt sitt hus på en tydlig (etniskt-kulturell och religiös) identitet är snart upplöst. I synnerhet i en tid som vår.
För man då krig mot all stabilitet, söker man krossa människans etnisk-kulturella identitet, då främjar man den atomiserande, avpersonifierande massindividualismen, och då främjar man samtidigt
moralrelativismen, nihilismen, konsumismen och det som den förre påven kallade
dödens kultur.
Enkelt uttryckt är varje försvar av familjen i allt väsentligt meningslöst utan ett effektivt försvar av familjens naturliga ram och förutsättningar.
Låt oss nu summera. Mångkulturen är en lika uppblåst som
motsägelsefull, utopisk, odemokratisk, förljugen, demagogisk, totalitär, rasistisk, antiintellektuell, familjefientlig ideologi.
Mångkulturen är människofientlig och avpersonifierande.
Mångkulturen dödar kulturerna.
Mångkulturen spelar storföretagen i händerna och ställer den fattige mot den fattige.
Mångkulturen är oförenlig med kristendomen.
Mångkulturen rentav hotar kristendomen och Rom.
Mångkulturen är ett av flera symptom på att Väst lider av mycket allvarliga inre problem.
Mångkulturen är kort sagt en cancersvulst som hotar döda Europa och kristendomen.
Och detta är alltså vad
Anders Arborelius, svensk katolsk biskop, vill få oss att böja knä inför.
Anders Arborelius
Nunquam, säger jag.
Aldrig. Både som svensk och som katolik har jag varje skäl att säga honom:
A l d r i g.16 april 2010 av H. B. Palmaer, (skriver f.ö. på bloggen
beskt.wordpress.com)
Blogginlägg postat den 17 Jun 2010 18:42 i bloggen "Galaxybloggen" (filtrera) Permalänk
